Satt och kollade igenom bilderna från förlossningen/bb igen och gud vilken lycka. med lite bilder från bb säger jag godnatt!:)

Tänkte ta och berätta lite om min förlossning!

allt började på tisdagen den 19 november, jag var hemma hos emma när jag märkte att min slem propp gick, Ja äntligen tänkte jag, men visste endå att det är många som går flera dagar ibland veckor efter att den gått, så jag tänkte absolut inte på att det var dags samma dag.

när jag väl var hemma gjorde jag i ordning lite hallonblads te och skulle sätta mig i soffan när jag då kände något som typ sprack till där nere kände typ som om någon tog en vattenballong och stack hål med den med en nål, efter det kom det en massa vatten och jag rusade upp ur soffan och tittade på simon och skrek att vattnet gick precis.

och då var klockan 8 på kvällen. så jag ringde in till förlossningen och berättade vad som hänt, och dom frågade om jag haft täta sammandragningar å känningar, nej svarade jag då, har inte käns något alls!

men dom sa då att jag skulle ta det lungt och äta lite och sen komma upp för en undersökning, alltså ingen stress. 

när jag sedan lagt på luren tyckte jag mig redan känna av ryggvärk och en svag mens smärta, men tänkte att det var säkert inbillning nu eftersom vattnet gått,satt på toaletten hela tiden medans simon fick packa ihop bb väskan och under tiden så kom mina värkar igång ordentligt, värken i ryggen började bli ganska outhärdig och kände att det var dax att åka in NU! 

22.10 kom vi in till förlossningen där en uska mötte upp oss och hon såg direkt att mina värkar var smärtsamma och jag hade svårt att hålla tillbaka att jag hade ont!

hon visade oss rummet där jag skulle få på ctg kurvan där låg jag med den på först i 25 min för dom skulle mäta hur täta mina sammandragningarna var.

Jag kände sen hur jag började frysa ganska mycet och dom erbjöd mig att ta en varm dusch vilket jag då gjorde, simon han hjälpte mig att spruta vatten på min ländrygg och nedre delen av magen när mina värkar kom, vilket underlättade mycket i början,

Men efter ett tag så kände jag att allt blev mer smärtsamt och jag orkade inte sitta längre, och bad simon ringa på personal, och jag bad då om att gå påbörja med lite lustgas klockan var då 23.40

jag la mig igen i sängen och blev undersökt och var då öppen 4-5 cm, och dom sa att det garanterat skulle bli bebis i natt/morgon bitti någon gång.

När klockan var 00.25 hade jag väldigt täta sammandragningar och bad då om att få en EDA satt, dom ringde narkosläkaren och efter 1 timme så var läkaren på plats,Han ville då att min bm skulle undersöka mig igen eftersom jag öppnat mig snabbt, jag var då öppen 8 cm redan och dom diskuterar om det hinns med att få en eda satt, och jag sa då att jag vill ha den. han förebereder allt och ber mig sätta mig upp för att jag skulle få lokalbedövningen där EDAN skulle sättas, sagt och gjort jag fick bedövningen, efter det kommer vi inte längre, mina krystvärkar kommer och vi får avbryta edan.

vi testar lite olika ställningar, för att bli undersökt igen och då är jag redan fullt öppen, jag ligger nu på sidan för att huvudet snabbare ska komma ner, och detta var väldigt smärtsamt, och jag tyckte inte att lustgasen inte hade någon effekt alls på mig, jag låg nu bara och väntade in huvudet att det skulle komma ner, vilket kändes som en evighet och jag hade krystvärkar under hela tiden, och som alla har sagt så kände jag varje värk som att man skulle "skita" ner sig haha. väldigt obehagligt.

mina sammandragningar var väldigt långa och nu helt plötsligt var det dax att krysta på, simon stog och stöttade och höll mig i handen så jag kunde krysta och även min kudde drog han upp så min haka kom mot bröstet, vilket underlättade allt mycket, han var jätte bra stöd och skulle inte klarat detta utan han.

jag tyckte allt tog en evighet, men tillslut så sa bm att nu ser jag ett huvud och en massa hår, vilken lättnad snart kommer tyra till världen tänkte jag.

dom sa då att nästa krystvärk kommer hon jag tog lite lustgas för att invänta värken, och tryckte sen på,02.40 där kom hon ut! helt underbart fin och ett skrik som kunde väcka hela sjukhuset:)

dom tog testerna snabbt och sen fick jag upp henne på mitt bröst och tårarna bara sprutade av lycka och glädje, Aldrig kännt en sån lycka i hela mitt liv, all smärta var som bortblåst, och jag hörde simon säga grattis älskling nu är du mamma<3

sen efterarbetet gjorde dom snabbt medans jag höll min fina som direkt öppnade sina ögon och låg och letade efter bröstet.Bilden  nedaför tog simon när jag fick upp henne på mitt bröst för första gången LYCKA! 

Sen var det dags att amma efter att undersökningen var klar, och hon letade direkt efter mitt bröst, och hon låg och gottade i sig råmjölken i 80 min liggandes, och 20 min sittandes. hungrig unge:)

Sen kom uskan in och frågade om vi var redo för lite att äta då kom den omtalade "frukosten" som vi båda avnjut jag i sängen med tyra på mitt bröst och simon vid sidan om mig. 

Efter vi ätit så var det dax för mig att hoppa in i duschen och packa ihop för att komma till BB, medans jag duschade så satt simon och höll tyra för första gången, Stolt pappa till detta lilla underverket:)

Jag tyckte att min förlossning var bra och det finns inget direkt att klaga på, det skulle dock underlättat väldigt mycket om jag skulle hunnit med att få edan satt, men allt tog 4h 40min allt som allt så det kunde inte bli bättre, är väldigt glad att jag klarade mig såpass bra med allt! Hon föddes i vecka 37+6, och vägde 3620 g och var 52 cm lång!

Och det bästa av allt är att jag kan återuppleva allt igen för simon han filmade hela händelseförloppet!:) 

På ett helt dygn har jag bara sovit 2 knackliga timmar i morse när vi kom till bb så nu innan kvällsmaten så tog Simon Tyra och mös i 2 timmar så jag fick sova lite , så skönt men nu har hon somnat till då vi ska passa på att lägga oss nu och se om vi båda kan få lite sömn innan det är dags att ge henne lite att äta så sov så gott allihopa nu ska jag återgå till vår lilla bubbla <3

Nu är väntan över äntligen! Inatt klockan 02.40 kom vår lilla Tyra, hon vägde 3620g och var 52 cm lång:) helt underbart perfekt! Tänkte ta och skriva lite om min förlossning mär jag kommit hem åså , men nu vill jag vara mysa med min familj, Tyra ligger på mitt bröst och myser och vi ligger i sängen och tittar på tv på bb just nu:)
Kan inte förstå att jag blivit mamma det är en väldigt konstig känsla, kunde inte blivit bättre det här, är då stolt över henne hon är så fin och underbar!
Vill även säga att Simon var ett helt underbart stöd under hela förlossningen och jag är så glad att han fanns där vid min sida trots förkylning och feber stackaren :(
Nu ska vi mysa vidare få vi hörs i morgon igen :)

Nu har jag börjat skriva listan, men har fastnat lite, men har fått med det viktigaste iaf, är jävlig duktig på att överpacka i vanliga fall så tror inte man behöver så jätte mycket mer faktist. det är ju inte hela världen om man glömmer något, sjukhuset ligger 10 min från oss så simon får åka och hämta om man glömt något vikigt! 

har läst mkt på nätet vad man absolut inte får glömma å massa, innetofflor har många skrivit att det är bra, men äger inga så det får bli ett par varma mjuka sockar istället, funkar nog lika bra:)

Sist när jag och simon var uppe på förlossningen skulle vi göra ultraljud och en vanlig gravid kontroll, men vår bm ville även passa på och visa oss runt uppe på förlossningen, och det kändes så skönt att veta hur det ser ut där inne, och hur rummen ser ut, dock så tyckte jag att rummen såg inte rikigt ut som jag förväntat mig, haha jag trodde ju inte att det skulle vara puttinuttit och gulligt direkt, men rummen var verkligen kala och tråkiga :( men men kommer vell ha annat att tänka på när jag ligger där :)

något som jag verkligen vill göra om det hinns med är att ta ett bad, badrummet där var faktist mysigt, stoor jacuzzi så där kommer jag nog trivas haha :) 

Jag tycker att det känns ganska bra än så länge jag känner mig konstigt nog väldigt lugn inför förlossningen, simon däremot är inte lika lugn och tycker att det mest är nervöst och jobbigt haha..

men jag tror det är för att jag har aldrig upplevt detta innan så jag vet inte hur det ska kännas eller hur det kommer att kännas heller för den delen.

Jag är så klart medveten om att den smärtan jag kommer känna kommer inte vara så mysig, men jag får tänka att det snart är över och att vi snart får träffa vår prinsessa, och hoppas att allt går bra under förlossningen, ser fram emot att uppleva detta med simon vid min sida, tror han kommer vara ett jätte bra stöd för mig:) Tänk om några veckor kommer våra liv förändras för alltid, och verkligen till det positiva, det är detta vi drömt om, att få starta vår egen familj